Bertel Bertel Nordström (1884-1967) har minst sagt en blandad produktion bakom sig, avseende såväl motiv som kvalitet. Kustmotiv framförallt från Båstad och Hovs Hallar, blandas med porträtt och sinnliga, ibland närmast bisarra, skildringar av clowner. De mest intressanta verken utgörs emellertid av nattliga vyer över Stockholms vatten, fångade i en palett som domineras av kalla, gröna och framförallt blåa nyanser. Inte sällan figurerar ett mer koloristiskt stilleben på fönsterbrädan i förgrunden, medan staden i fonden färgas av en kall vinternatt som utöver någonting annat andas stillhet och tidlöshet.

Olle Olsson Hagalund (1904-1972) föddes i Hagalund och bodde hela sitt liv i ett hus som hans morfar låtit uppföra 1987 i kåkstaden Hagalund, Solna. Hans konstnärskap bottnade sig till stor del i de intryck och den inspiration han fick i sin lokala omgivning. Hans verk kom till stor del att utgöras av naivistiska skildringar av pittoreska gatupartier och bymiljöer, framställda med detaljrikedom, avstämd kolorit och stundtals med ett lätt humoristiskt inslag. Merparten med just Hagalund som förlaga. Hans första separatutställning gick av stapeln 1938 på legendariska Färg och Form och blev en riktig succé bland såväl kritiker som intresserade spekulanter.

En panter i kostym! Denna fängslande litografi är att betrakta som en av de viktigaste i Hulténs produktion. Verket är en vidarebearbetning av den högst kontroversiella skulpturen ”Black Panther” som Statens konstråd beställde till det nybyggda länsstyrelsehuset i Malmö 1979. Referensen till svensk byråkrati är tydlig och det lät inte dröja länge innan personalen höjde sina röster, inte minst landshövdingen Nils Hörjel. Att pantern försetts med en kritstrecksrandig kostym kunde uppfattas som att konstnären likställde Länsstyrelsen med en maffiaorganisation och förlöjligade den svenska

Gerhard Wihlborg (1897-1982) har inte minst fascinerat oss med sina särpräglat utförda landskapsskildringar med motiv företrädesvis hämtade från Skånes östra delar. Därtill hör praktfulla blomsterstilleben till de återkommande motivvalen. I de senare figurerar ofta föremål från den skånska allmogekulturen, vilken konstnären vurmade särskilt för. Gårds- och bymotiven fylldes av folkliv medan han genom landskapsskildringarna återgav den slitsamma mödan på fälten.