Ivo Saligers kamp för liv!

Ett speciellt verk (A523) av den Österrikiske konstnären Ivo Saliger (1894-1987) förtjänar en stund i rampljuset. Ivo Saliger flyttade till Wien 1908 för att studera vid Konstnärsakademien där han undervisades av några av landets mest framstående konstnärer, däribland Rudolf Jettmar och Ludwig Michalek. Utbildningen fullbordades senare vid Academie Moderne i Paris. År 1920 återvände han till Wien för att anta professorsrollen vid den inhemska konstakademien.

 

 

Utöver den rika produktionen av etsningar var Saliger även driven inom måleri och har lämnat efter sig en rik produktion av oljemålningar, inte sällan med motiv av nakenakter i ett nationalromantiskt framställt landskap. Under 20- och 30-talen präglades hans produktion starkt av tidens Art Deco-ideal. Förutsättningarna skulle däremot drastiskt förändras i samband med att de tyska trupperna marscherade in i Österrike, varefter Saliger mer eller mindre var tvungen att i sitt motivval anpassa sig efter tredje rikets ideal och efterfrågade motiv. Inte sällan förekom hans verk på de årliga tyska konstutställningarna (Haus der Deutschen Kunst) i München, mellan 1937-1944. När kriget så fann ett slut återgick Saliger till sina egna preferenser vad gäller såväl motivval som utförande.

Etsningen, som har ett plåtmått på hela 63 x 48,5 cm, är en moderniserad variant av konsthistorians klassiska vanitas-, eller förgänglighetsmotiv. Verket har titeln ”Arzt, Tod und Mädchen” och trycktes 1920. Saliger har i sin produktion flera verk på samma tema och med angränsande titlar såsom ”Der Arzt, das Mädchen und der Tod”; ”The Physician of the X-rays” och ”The Triumph of Surgery”. Alla har en tidstypisk 20-tals prägel och vittnar om en föränderlig läkekonsts dramatiska kamp mot var mans öde. Första världskriget hade skördat omåttligt med liv och flera revolutionerande genombrott inom läkekonsten, såsom röntgenteknik, bakterieodling och antibiotika hade ännu inte fått den omdanande genomslagskraft som senare skulle komma. I Saligers motivvärld förekommer i de flesta fall just en ung kvinna som representant för den svaga och utlämnade individen som inte har något annat val än att förlita sig på en, med dagens mått mätt, högst experimentell läkekonst. Samtidigt som nakenheten symboliserar utsattheten, så anspelar kvinnans unga ålder på människans fertilitet, vilket ytterligare accentuerar kampen mellan ytterligheterna- mellan liv och död. Även om motiven är symboliskt laddade och med ett underliggande budskap, så hade konstnärens produktion kanske inte framstått som politiskt korrekt i dagens ljus. Detta till trots måste verket betraktas som intressant ur flera aspekter, inte minst dess säregna framtoning och utförande som utöver en subtil Deco-känsla även anknyter till en science fiction-värld och de uttryckssätt som närmast för tankarna till de tidiga serietecknarna.

Inspirationen till ”Der Arzt” fick konstnären från en mer än önskvärt verklig upplevelse där systern kämpade för sitt liv och tvingades lägga sitt liv i läkarens händer. I ett brev daterat 1973 skriver Saliger till en student vid Case Western Reserve University, som svar på frågan om den bakomliggande inspirationen till ”Der Arzt”:

Now to the spirit and the meaning of this picture. It developed out of my mourning. I had a sister. At the close at 1918, as World War I was ending, she got sick. That is to say, the illness, which was perhaps already there, broke out - Lymphogranalomatosis. Several physicians of great stature made an effort to stem her suffering, but we knew it was hopeless. She was 22 years old at this time. I brought my sister to Switzerland, because of the quality of care there. A famous surgeon, the leader of the Zuricher Cantonshospital, endeavored to help my sister. I had known him in Vienna and I was living in his home in Zurich at this time, as a houseguest. Apart from the case of my sister, as a guest, I often listened to my host and his wife discuss other cases at the hospital. There they endeavored to help patients with a succession of diagnostic tests, to delay the inevitable end.
Now an inspiration came to me. I went to my comfortable guestroom and made the first full-size preliminary sketch for the picture. A female figure, barely alive, clinging to the physician, who is attempting to fend off Death, who in turn threatening the patient's life. Perhaps intuitively, I portrayed the face of the physician with a skepticism, an uncertainty, whether the fight will end well or not. Well, to conclude - the physician's eternal fight with Death, is to save human lives. My sister died in April 1920. Cause: Leukemia. At the end of June 1920, after 2 months work, my etching stood complete. This is the real story behind this etching.”
(Case Western University).