Bengt Böckman föddes 1936 i Lund, Skåne. Han studerade vid Grafikskolan Forum i Malmö under åren 1965-1968 och var en av Bertil Lundbergs mest framstående elever. Idag är han bosatt i Torna Hällestad, strax utanför sin födelsestad Lund. Han arbetar huvudsakligen i grafik, måleri och teckning. Bengt Böckmans konstnärskap karaktäriseras av en särpräglad subtil imaginär surrealism, förklädd i en skenbart realistisk förpackning, vilken det ofta krävs både en eller två anblickar för att genomskåda. Det är små detaljer som avviker från verklighetens trygga tillvaro och som istället ger betraktaren en känsla av förväntansfull nyfikenhet. Figurativa kompositioner med foton, speglingar, applikationer, människor, djur, växtlighet och ord bildar en intrikat helhet och en historia, med en nyrealistisk underton kantad av en stark tidsförankring.

Karl Axel Pehrson (1921-2005) föddes i Örebro och var bror till konstnären Karl Gustaf Pehrson (1914-1992). Tillsammans gav de sig 1936 ut på en bildningsresa till Österrike, efter att Karl Axel avslutat sin skolgång som 15-åring. Året därefter vidtog studier vid Edwin Berggrens Målarskola i Stockholm och senare även på Otte Skölds Målarskola (1938-) och Kungliga Konstakademien (1940-1946). Pehrson ingick i konstnärsgruppen 1947 års män tillsammans med bland andra Lennart Rodhe, Olle Bonniér, Pierre Olofsson, Randi Fischer, Ole Gill, Lage Lindell och Uno Vallman.

Ett speciellt verk (A523) av den Österrikiske konstnären Ivo Saliger (1894-1987) förtjänar en stund i rampljuset. Ivo Saliger flyttade till Wien 1908 för att studera vid Konstnärsakademien där han undervisades av några av landets mest framstående konstnärer, däribland Rudolf Jettmar och Ludwig Michalek. Utbildningen fullbordades senare vid Academie Moderne i Paris. År 1920 återvände han till Wien för att anta professorsrollen vid den inhemska konstakademien.

En panter i kostym! Denna fängslande litografi är att betrakta som en av de viktigaste i Hulténs produktion. Verket är en vidarebearbetning av den högst kontroversiella skulpturen ”Black Panther” som Statens konstråd beställde till det nybyggda länsstyrelsehuset i Malmö 1979. Referensen till svensk byråkrati är tydlig och det lät inte dröja länge innan personalen höjde sina röster, inte minst landshövdingen Nils Hörjel. Att pantern försetts med en kritstrecksrandig kostym kunde uppfattas som att konstnären likställde Länsstyrelsen med en maffiaorganisation och förlöjligade den svenska