Jörgen Nash (1920-2004) var en autodidakt konstnärlig mångsysslare som för de flesta är känd som målare, grafiker, samhällsrebell, filmare, författare och poet. Nash föddes Jørgensen och tog sig senare sitt mer välkända efternamn. Han var bror till den namnkunnige Asger Jorn och tillsammans ingick de i den så kallade Cobragruppen (1948-1951) med bland andra Karel Appel, Carl-Henning Pedersen och Pierre Alechinsky. Nash var en typisk 60- och 70-talsrebell med djupt rotade politiska värderingar som ofta verbaliserades och formaliserades i såväl hans konst som renodlade protestaktioner och happenings.

Under 40-talet var han aktiv kommunist och reste bland annat till Tyskland för att starta upp en motståndsrörelse. Något senare övergick han till en mer anarkistisk värdegrund i sitt politiska ställningstagande. Trots att det inte har kunnat bevisas så är det exempelvis många som misstänker att det var Jörgen Nash som var skyldig till halshuggningen av den lille havfrue i Köpenhamn. Motivet bakom har det sedan länge tvistats om, även om handlingen mycket väl kan passa in i Nashs många gånger livliga, oförklarliga och provocerande handlingar.

Nash var gift med Lis Zwick och kom under de sista 40 åren av sitt liv att verka i konstnärskollektivet Drakabygget utanför Örkelljunga. Här fann han sin konstnärliga och existentiella oas, omgiven av likasinnade med en stor tolerans, kreativitet och politiska engagemang. Kollektivet grundades 1960 av Nash och hans bror, i en fyrlängad skånegård som en lång tid framöver blev en knutpunkt för konstnärer och kulturpersonligheter. Genom åren hade mer än 500 konstnärer vistats och verkat i kollektivet. Här förverkligades konstnärliga drömmar i en kreativ miljö och under banderollen Frihetens verkstad. I tidens ideal låg också att ta till vara på jordens resurser och i största möjliga mån vara självhushållande. Således införlivades även grönsaksodling och djurhållning i gårdens verksamhet. I början rynkades det nog på näsan hos många, syftande på den hippie-aktiga framtoningen som kollektivet antog. När Nashs och Zwicks dotter Cecila kom till skickade kommunen exempelvis ut kontrollanter för att se till att hon fick mat och en ordentlig uppfostran. Så småningom övergick den inledande misstänksamheten till en sorts återhållsam acceptans. Hans konstnärskap kom däremot att bli vägvinnande och utgjorde länge framkanten av det moderna måleriet. År 1980 utnämndes han till professor vid Skånska Konstakademien i Åstorp.

Hans produktion är synnerligen omfattande och innefattar såväl grafik som oljemålningar, blandtekniker, skulpturer, offentliga utsmyckningar och emaljer. Allt framställt med ett färgstarkt uttryckssätt och ofta med ett subtilt poetiskt anslag. Det är inte för intet som Nash ville kallas för diktarmålaren. Inte sällan tog han utgångspunkt i kärlek, glädje, frihet och uppror. Därtill var jazzmusiken också en stor inspirationskälla.

Nash har haft ett 100-tal separatutställningar och deltagit i fler än 200 samlingsutställningar runt om i världen. Därtill har han skrivit 48 böcker som översatts till 16 språk. Antingen ensam eller tillsammans med Jens Jörgen Thorsen har han utfört ca 150 happenings, performances och aktioner. Som bildkonstnär är han representerad på 45 museer och offentliga samlingar runt om i världen.